onsdag 9 februari 2011

Hon är säker, gamla Bettan

Vi ber om ursäkt för att vi inte uppdaterat på länge, men vi har inte haft ett fungerande internet. Förhoppningsvis blir det ändring på det.

Lördag 5 februari begav vi oss på ett av våra största äventyr på länge - safari i Nairobi National Park. Ännu en gång var Mr T vår chaufför och vi hade även sällskap av konstapeln A.D och hans urgulliga son J.D, som vi kan berätta senare var en riktig gentleman... not!

Mellan ca 7-13 befann vi oss i den häpnadsväckande vackra nationalparken. Det var många timmar, men kändes som få. Det var en obeskrivlig känsla att få uppleva detta och vi kände bara lyckorus när vi åkte över savannen. Så ooootroligt vackert! Redan från start delade vi vägen med giraffer, babianer och bilar. Girafferna döpte Kicko till Otto (självklart) och Lennart. Längre in i parken stötte vi på resten av safari-djuren. Mängder med zebror, gnuer, springbockar, olika sorters fåglar, varav en fascinerade Kicko extra mycket - Jumbojet-fågeln, vilket i själva verket visade sig vara ett flygplan.


Vi gjorde även ett besök vid Hippopotamus-dammen. Där var vi tvungna att ha med oss en vakt som hade med sig "gamla Bettan" som gevär. På vägen mot dammen möter vi en massaj. Kicko utbrister "Hanna, ta kort!!", men Hanna löd inte order, kändes för pinsamt att fota. Vi har nu i alla fall sett en massaj IRL, och vi kan meddela att vi inte föll för honom! puh.
Någon flodhäst fick vi tyvärr inte se men det mest fascinerande på hela färden var att vi fick se fyra lejon, ett på riktigt nära håll, kanske 3-4 meter från oss.


Så till historien om varför J.D inte var någon vidare gentleman. Söt som den underbara killen är så förlåter vi honom för händelsen. Dramat utspelade sig på en rastplats mitt på savannen. J.D skulle vara modig och visa oss vart toaletterna var. Med Kicko i sin hand gick vi med bestämda steg mot latrinen. När vi börjar närma oss hör vi något ljud. J.D utbrister "det är nånting där" och lägger benen på ryggen och kutar mot bilen. Kvar står vi och är super-nödiga och vet inte riktigt vad vi ska ta oss till. Men vi tar mod till oss och utför våra behov trots att vi är uppskrämda. När vi kommer tillbaka till bilen så visar det sig att J.D trodde att han sett ett lejon. Bra jobbat att lämna tjejerna i sticket!

Well well... ingen skada skedd. Vi åker från parken hela men icke så rena, men dock en väldigt härlig upplevelse rikare. Denna dag är ett minne för livet. Underbart!

1 kommentar:

  1. Det lät underbart med parken och roligt med J.D. Tack för att ni uppdaterar nu och delar era upplevelser med oss.
    good luck
    All the best

    SvaraRadera