Söndag 6 februari:
Även här var det en tidig morgon som gällde. Bussen mot Uganda, Kampala gick kl 7 från Nairobi busstation. Innan resan påbörjades bad bussvärden att någon i bussen skulle be en bön för resan. En kvinna längre bak ställde sig upp och bad. Vi blev lite smått chockade men försökte hänga med i bönen. Detta är något som inte skulle hänt i Sverige, men här kändes det så självklart.
Som tur var behövde vi bara sitta 13 timmar på bussen. På de timmarna fick vi se hur vackert Kenya och Uganda egentligen är - gröna skogar, berg och dal, ängar, åkrar osv. Visst låter det underbart? Men vi fick även se de mest fattigaste boningar vi någonsin skådat. Och det var mycket av det. När vi var på landsbygden såg vi barn peka på oss, men vi var inte de enda mzungos på bussen. Det var även en trevlig man från Colorado, Denver, som också skulle till Uganda för att volontärarbeta.
Hur som helst så var det en bekväm resa som gick fortare än vi trodde. Sätena var stora och bekväma som fåtöljer. Tyvärr hade inte bussen någon toalett, men det gjorde inte så mycket. Vi har ju lärt oss att kissa i hål.
Framme i Kampala möts vi av Jude, som arbetar för organisationen vi gör utbyte igenom, och hans chaufför. De var två härliga prickar som vi skrattade och pratade om allt möjligt med under bilturen. Det visade sig att vi skulle få sova på hotell en natt bredvid kontoret, innan vi skulle få komma till vårt projekt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar