söndag 27 mars 2011

Åskoväder

Regnperioden är igång för fullt och det åskar nästan varje dag. Det regnar mycket men små perioder på någon timme eller två sen tittar solen fram. Men inatt var det det värsta ovädret hittills. Vi vakna 02.30 av att det blåste och regna så fasligt mycket, på det blixtrade och dundrade så vi trodde att huset skulle gå sönder. Det höll oss vakna en bra stund innan det avtog men fortsatte i små skalor. På morgonen när vi klev ut ur vårt skjul såg vi att Matoke träden hade fått offra sitt liv i denna storm (vi var inte så jätteledsna för det). Vi pratade med nunnorna och dom hade också vaknat på natten och börjat be böner för att det var ett sådant oväder, i barmens sovkorridorer hade man hört barnen sjunga och bett böner för att dom var så rädda. Så vi var inte dom enda som var vakna och rädda. Men vi lever och är tacksamma för regnet.

Planerings möte

I onsdags  så hade vi ett möte med  läraren Seka Sylvester som är projektansvarig här. Skolan har olika projekt i rullning. Ett av projekten är att varje volontär som har varit här har planterat ett eller flera träd som dom fått välja, det blir som ett minne och en gåva till skolan. Även vi ska göra det och vi har bestämt oss för att plantera en fruktträdgård med mango och apelsinträd. Men mer om det får vi veta till veckan. Ett annat projekt dom har är att man kan skaffa sig ett fadderbarn som man sponsrar, alltså man betalar skolavgiften ooch har lite kontakt  med barnet för att se hur det går i skolan osv. Även detta ska vi välja, när vi har valt var sitt barn så kommer vi få följa med och besöka barnets familj för att "lära känna" dom och barnet, sen kommer barnet skriva två gånger om året ett brev och rita en teckning.

Eftersom det inte är många veckor kvar nu på projektet så har vi börjat planera en avskedsfest för alla som bor på skolan, elever, lärare, nunnor och all annan personal. Det blir en fest för ca 250 personer med tårta och läsk, det är inte varje dag man planerar en sån stor fest och det kommer bli den första avskedsfest som volontärer har anordnat.

Atletdagen

I fredags anordnade Buyege (byn vi bor i) en tävlingsdag för de fyra skolorna som ligger här i området, bla deltod vår skola - St. Thereza. Det tävlades i spjut, kula, diskus, 100 meter och distanslopp. Det var liv och rörelse i hela byn. Barn som hejade och skrek på sina skolkamrater. Alla skolorna var jätteduktiga, men inte lika duktiga som St. Thereza som slutade som segrare.





Otursvecka

Söndag den 13 mars trampade Hanna på en glasbit och det var startskottet för den tuffaste veckan här, hittills. Måndagen när vi skulle ta fram datorn ville den inte sammarbeta. Vi förstod inte riktigt vart felet låg men till slut lokaliserade vi felet till strömkabeln. Vi hade inget annat val än att vänta till helgen för att åka in till Kampala och fixa felet. Som vanligt ska man alltid se något positivt i allt som händer, vi tänkte att vi skulle passa på att tillbringa extra mycket tid i solen och på skolgården. Oturligt nog satte regnperioden igång ordentligt, med både regn och åska nästan varje dag. Vilket medförde ordentliga förkylningar, inställda P.E-lektioner och mycket tid spenderad i vårt lilla skjul.

Det som gjorde det hela svårt var att vi inte kunde ha kontakt med våra nära och kära pga av datorn. Men vi väntade tålmodigt på att lördagen skulle komma så vi kunde åka in till huvudstaden och fixa datorn. Lördag morgon vaknar vi till ljudet av... spöregn och åska! Men det skulle inte stoppa oss, trodde vi. På med regnkläder och ut i rusket där vi möts av lera, lera och lera. Över hälften av vägen till Kampala är jordväg, vilket gjorde oss fundersamma på om de verkligen fanns kvar efter allt detta regn? Att åka motorcykel på de kanske inte längre existerande vägarna kändes lite för riskabelt, så vi fick skrota våra planer på att ta oss in till stan.

Med så mycket tid som vi hade att spendera på ingenting dessa dagar hann vi tänka en hel del både på det ena och det andra, vissa saker kanske lite mer odödiga. Tex räknade vi ut att vi hunnit äta matoke 118 gånger på dessa (snart) 7 veckor vi varit här på projektet. Hur många gånger äter man falukorv och makaroner på 7 veckor? Ni kan tro att vi är trötta på matoke!

I måndags kunde vi i alla fall åka in till Kampala och fixa problemet, så nu är det löst.

måndag 7 mars 2011

Gröna (bruna) fingrar

(Fredag 4 mars)
På e.m var det dags för oss att få lite skitiga fingrar. Vi skulle nämligen med nunnorna m.fl. till trädgården och gräva efter sötpotatis mha en pinne, en kniv och våra händer. Ett tungt men givande arbete. Vi kanske inte hade den bästa/snabbaste tekniken men vi underhöll dem och oss själva med sång och skratt. Efter två timmar när syster Reginah gav upp så gav vi också upp och gick hem, skitiga som aldrig förr.

Tidigare under dagen hade vi berättat för några lärare att vi skulle till trädgården på e.m. De skrattade och skakade på huvudet och trodde vi var knäppa. Tillbaka från trädgården gick vi stolta och visade upp våra skitiga händer för dem. Vi är mzungos men vi kan minsann gräva.



Provdagar

(Tisdag 1 mars)
Vid varje månadsskifte har eleverna prov under två dagar på allt de lärt sig den senaste månaden. De har sammanlagt fyra prov, ett för varje ämne - luganda, engelska, matematik och vetenskap. Ett prov skrivs på f.m och ett på e.m och varje skrivtillfälle är 2-2,5 timme.

Vi fick i uppdrag att sitta som vakt i klassrummen så att ingen fuskade. Tyvärr är skolans skrivare inte så bra så all information på provpappperna syntes inte på barnens papper, därför fick vi ha hand om originalpappret och läsa upp eller skriva på tavlan det som inte syntes på barnens papper, så de kunde göra uppgifterna.
Stackars barn tänkte vi, var nog inte mycket enklare att förstå sig på uppgifterna när vi med sån konstig engelska läste upp uppgifterna för dem. Vet inte om vi skrivit det förrut men trots att både vi och dem pratar engelska så är det ibland mycket svårt att förstå sig på varandra eftersom vårt uttal skiljer sig väldigt mycket från deras.

Chapatibakning

Torsdag 24 feb fick vi en matlagningslektion av sister Sarah. Hon lärde oss hur man bakar chapatibröd på deras vis. I med alla ingredienserna, knåda med händerna, baka ut bröden på bananblad mha en glasflaska som kavel. Sedan friterade vi bröden i kokande olja. Vi var grymma och resultatet blev riktigt bra. T.o.m sister Reginah, som inte vanligtvis äter det (tänker på sin vikt), smakade vårt nybakta chapaibröd.