Rwanda

I slutet av förra veckan tog vi en minisemester till grannlandet - Rwanda. Vi tog med oss läraren Seka dels för att det är enklare att resa med en lokalbo men också att det är roligt med resesällskap. Bussresan dit var skumpig och vi var glada att det fanns bälte på bussen (inte så vanligt i Uganda) eftersom vi med jämna mellanrum flög en halvmeter upp i luften. Vägarna här är inte som hemma. Känslan är ungefär som att sitta i en traktor.

Efter den spännande bussresan kom vi fram till Kigali, Rwandas huvudstad, där vi blev upphämtade av en lokalbo som heter John. De följande tre dagarna bestod av att besöka lite olika museum, se staden och omgivningen. Rykterna vi hört om Rwanda stämde, landet var fint och rent med bra vägar och organiserad trafik. Påminde lite grann om ett europeiskt land.

Vår minisemester blev minnesvärd, tung och känslomässig eftersom vi kom samma dag som genoside 1994 startade för 17 år sedan - 7 april. Denna dag varje år hålls en minnesceremoni i hela landet med fasta, sång och tankar till de som föll offer. Vad vi la märke till var att istället för att klä sig i svart, som i Sverige och många andra länder, så klädde man sig i mörklila för att hedra och visa att man sörjer.

Överallt sålde de sånahär genoside-band: